Den så lättsamma blogg har väl ofrivilligt övergått till djupa tankar och sorg, allt efter en galning i Dalarna som åter har sjukligt fått Sverige att mörkna.....
Tillhör ju generationen som sett veteranerna från Normandie, som trodde att proteser efter granatsplitter var något normalt i södra Tyskland.
Stod i tonåren i Brunnsparken Göteborg och såg en generation gå under i sin kamp mot Nixons Vietnamn.
Växte upp med svallvågorna från Hiroschima och Nagasaki...
En dag 1986 i Stockholm släckte man illusionerna om ett fredligt Sverige när någon sköt Palme.....
Vissa dagar tänker man bara så, och de man inte fattade då det börjar ramla ner nu.....
Och så har jag mage att klaga på att grannens katt parade sig med vår katt......
T.W
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar