Äntligen sitter jag här igen några kilo lättare även om det är med värkande höft, svullnade knän, blåmärken och grus uppblandat med hundhår i munnen.
Några intelligenta myndighetspersoner hade beslutat att vi "gamlingar" skulle utbildas igen, drillas och testas, allt detta för att arbeta vidare som hundförare.
På grund av respekt, säkerhetsskäl, tystnadsplikt och fotoförbud så blir denna blogg aningen ytlig men en skildring av en överlevnadsvecka ihop med min hund och ihop med mina inspirerande kollegor.
Göteborgsvarvet kan liknas med en lätt söndagspromenad, Kebenekajse bestigning är en bula i asfalten, J.Lindblads klassiska brottning med en annakonda är "kärlek" om man jämför med en aktiv vecka med S.Lindblad.
Minns hur C.D blev lämnad ensam med sin hund i skogen, och hur han "harmoniskt och lugnt" bad om förstärkning när han blev anfallen av ett gäng galningar...jag stod där som Rambo med Scooby doo som en statist med mitt mål........-en krigare lämnar aldrig sin post...
Hur som helst så har min hund lärt sig massor, jag ännu mer även om jag nu sitter här med en sargad kropp men glad för att jag fick möjligheten att uppleva denna vecka........
Detaljer kommer vänner, även om ni önskar att jag aldrig skall nämna detta äventyr offentligt
Rambo
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar